Uttal på svenska.

Uttal av ord på svenska är absolut inte konsekvent i våra etersända massmedier. Här kommer tre exempel:

Ett hördes på lördagskvällen i SVT1. Jag tänker på första programmet av årets melodifestival. En av artisterna som gick till final heter Loreen. Inom loppet av 30 sekunder uttalade en och samma programledare hennes namn både med sista vokalen som e och i, alltså Lore´n och Lori´n. Vilket är det som gäller?
I sammanhanget kan man också undra om det verkligen är en melodifestival. De tävlande bidragen omnämndes under hela kvällen med artisternas namn före låtarnas titlar. Märkligt!

Nu har vi året 2012. Statsministern säger alltid tjugotolv. Reportrar i radio och TV säger, i samma sändning, tvåtusentolv, tjugotolv och tjugohundratolv. Analogt med t.ex. 1984 så säger jag alltid tjugohundratolv, allt annat känns fel för mig.

Det finns, eller fanns, ett kärnkraftverk i Japan som heter Fukushima. I samma Ekosändning eller Rapport kan man höra olika reportrar säga Fuku´shima och Fukushi´ma. Inte speciellt konsekvent alltså. Nu är det dags för redaktionerna att bestämma sig för hur ord uttalas på svenska!